Och så hände det igen.
Jag blir alltid lika skrämd när jag läser nyheter om tsunamis, vulkaner, kraftiga översvämmningar, orkaner, ja, you name it. Alla naturkatastrofer, naturfenomen, är skrämmande. Samtidigt som jag blir väldigt skrämd förundras jag över hur liten människans makt på jorden faktiskt är, fastän vi verkar tro att vi är makten personifierad.

Den enda makten människan någonsin har erhållit är makten över, just det, människan. Det är uppenbart att vi inte kan påverka naturen till det bättre. Visst, vi kan källsortera och låta bli att skräpa ned, men vulkanen och dessa enorma flodvågor kommer alltid leva kvar. De bara ligger där och väntar på att få blomma upp, och vi kan inte göra ett enda dugg för att påverka det hela. Vi kan bara sitta och vänta till dess att nästa hemska naturkatastrof lägger sig över oss.

Till dess kan vi tro att människan äger makten, men det är bara falsk intalan för att vi skall känna oss högre än allt annat som existerar. Man skulle även kunna identifiera det hela som självförnekelse.

Jag lider med alla de människor som fallit offer för någon typ av naturkatastrof. Mår verkligen illa när jag läser artiklar som dessa. Så jäkla, jäkla illa! Det är verkligt men känns så otroligt overkligt.

Just nu sitter jag bara och tänker:
"vilken tanke skulle nå mig i en stund där jag har en 15 meter hög våg över mig?"

Hemska, hemska tanke!

Jo, jag har faktiskt ingenting att skriva om just nu. Därför kan det hända att det faktiskt blir rätt tomt här, ett tag. Skall försöka ta mig ut på en liten inspirerande fotorunda så snart som möjligt. Hösten är trots allt väldigt vacker att fånga på bild.

:)

Det tar exakt 7 minuter och 31 sekunder för min dator att startas upp och bli redo för användning. Så nu undrar jag givetvis; varför? Har aldrig haft problem med stationära datorer när det gäller uppstartningen, så kan det faktum att denna dator är bärbar bidra? Eller kan det kanske vara något litet ettrigt virus som klämt sig mellan min brandvägg och virusprogram?

Just nu känner jag som så att jag hellre sitter plant på mitt arsle och gör absolut ingenting än startar upp den här dumma laptopen, just för att irritationen som uppstår är mer störig än rastlösheten.

Är det någon übersmart, bright liten själ där ute som kanske kan hjälpa mig och lista ut vad detta missöde kan bero på? Jag vill ju faktiskt använda min dator som jag betalade fyra papp för, även fast den summan kan tyckas liten när det gäller en laptop så var det väldigt mycket pengar för mig och min familj just då. Så det så!

H J Ä L P !

För övrigt har jag simmat idag, det var göttans det!

"En kvinna som vågar säga säga som det är.. "Tjocka männsikor är själviska, tar bara plats och sjukvård". Riktigt sant, varför tänker ni feta männsikor bara på er själva..? Sen ni andra som försöker leka feminister, snälla.. Hata inte Anna för hon är ärlig, hon vet vad som gäller! Live with it, det gör vi alla andra ;)" - Kissie

Den där jävla Kissibrallan slutar aldrig förvåna. Vad fan är det för fel på henne egentligen? Hade fjortisungen en taskig barndom eller vad fan är det frågan om? Och den där förbannade jävla Anna Anka verkar inte vara någonting annat än en 40-årig fjortis som fastnat i någon jävla typ av kris, har extremt dålig självkänsla och stör sig allt för mycket på oss fria, älskande kvinnor. Ingenting att hänga i julgranen, så att säga.

Jag tänker fanimig heller ge mig själv till min pojkvän, jag tänker inte agera slav och existera för att tillfredsställa någon annans behov. Jag är lika mycket människa jag, som varje jävla man i denna totalt vilsna värld. Att folk faktiskt ens vågar förespråka någonting liknande är för mig helt ofattbart, vi lever för i helvete på 2000-talet! Att hon sedan är en offentlig person (hur fan blev hon det förresten, Slitz? Någon sunkig porrfilm? Utöver det där skämtet "Hollywoodfruar") gör ju knappast saken bättre, för jag vet att det finns kvinnor där ute som köper allt skitsnack de stöter på.

Det verkar helt ärligt som att vi får se fler och fler totalpuckade kvinnor som träder fram i media som några jävla mediehoror, för det är precis vad de är. Kissie är en mediehora, Anna Anka är en mediehora, och alla andra jävla puckon som uttalar sig om totalpuckade jävla saker endast för att få uppmärksamhet och bekräftelse (dålig som god).

Är så enormt förbannad! Jag är inte feminist, jag är bara vettig nog att förstå att världen faktiskt inte styrs av män och att vi inte behöver finnas där för att tillfreddställe ett enda av deras behov, när vi har lika många egna. Fyfan, Sverige börjar bli ett riktigt jävla pinsamt land att leva i. Jag skäms tammefan!

Herregud vilken gles uppdatering det har varit de senaste dagarna (veckorna?). Har helt enkelt inte haft någonting att skriva om, och sätter man sig ner och plitar plitas en hel del skit ned, helt i onödan. Därför har jag inte uppdaterat.

Sedan har jag varit så upptagen med True Blood och pojkvännen. Skall se de två sista avsnitten av säsong ett idag faktiskt.

Idag fyller mami år, så grattis till fina lilla mami! Och glöm inte att skriva en grattis-kommentar här i fältet, då blir hon riktigt glad. :)

Nu skall jag dricka lite cola och nörda. Måste duscha snart också eftersom min brorsdotter Ebba och bror Andreas kommer hit idag. Cia (Andreas flickvän och Ebbas mamma) är sjuk så hon kommer tyvärr inte idag. Så jäkla tråkigt! Om du läser det här, krya på dig nu så ses vi snart! ♥

Hörs senare, puss allihop!

Jag är 100% säker på att Erik blir en av de två som står som finalister och jag är 99% säker på att han vinner hela skiten. Och ja, jag är sjuk imponerad av hela gänget, men speciellt av Erik. Han är helt jävla sjukt talangfull. I love him, rent ut sagt!

Jag skulle också ge en hand för hans röst, fast i "tjejversion" då, haha!

Just nu har jag Durna, Erik och Jon som favoriter.
Vilka är dina favoriter? Eller har du kanske bara en som du håller lite extra på utöver alla andra?

I morgon skall jag, Elfrida Östlund, ta ett litet steg in i livet och köpa ett simkort (och nej, inte ett SIM-kort till mobilen). Nej, jag skall faktiskt köpa ett riktigt simkort. Ett litet steg in i livet är detta därför att jag hoppas på att kanske samla på mig lite rutin, simma av mig några kilon hull och bli lite hurtig.

Idag när jag satt på verandan här hos Henrik tänkte jag bara: "helvete vad värdelöst mitt liv känns just nu, jag måste göra någonting! Jag SKA BÖRJA SIMMA!". Jag har alltid älskat att simma, det är så otroligt skönt för både kropp och själ. Ett pass på 60 minuter (ungefär två kilometer eller mer) i någolunda högt tempo och dagen är gjord.

Efter ett pass kan jag gå hem och känna ro, kan liksom tänka: "idag har jag gjort någonting för mig själv, idag kan jag ha gott samvete och unna mig en lugn stund framför datorn/TV:n". Det är som min käre pojkvän säger "när man bara går dagarna i ända här hemma och sitter framför skärmen känner man sig inte värd det." Det är så sant som det är sagt. Man känner sig inte värd den där lugna stunden, när alla dagar är precis likadana och man inte gör ett enda jävla dugg som egentligen är vettigt.

Så nu skall jag ta tag i saken och vända hela den här grytan med locket uppåt. Tänker inte hänga upp och ner i livets snara, jag behöver rutin och kontroll, för det här fungerar helt klart inte längre.

Detta är inget jättesteg för den vanliga människan, men för mig är det ett baotajättelikt steg. Fasen, det är nu det roliga börjar.

Önska mig lycka till inför morgondagen då jag tar mina första simtag på säkerligen ett år (nåja, i alla fall i en simhall).

ÅÅÅÅH! Känner mig så lycklig.
Och förresten, grattis till fina Stina-Lee som nu fört sin lilla dotter Mayia till världen. Läs inlägget på hennes blogg, det är så vackert att man bara vill trycka ut några glädjetårar. Och vilket fint namn hon fick sen. Så fint alltihop! ♥

Ända sedan jag var liten och förstod vilket mitt namn var har jag gnatat och tjatat om att jag också vill ha namnsdag. Mitt namn är ju så sjukt ovanligt och finns därför inte ens med i namnsdagskalendern. MEN! Nu är det så att jag faktiskt har namnsdag! Elfrida har namnsdag den 8 mars (lite kul eftersom jag fyller år den 9 mars).

Mitt namn betyder på ett ungefär "alvstyrka", fick jag reda på när jag surfade in på denna hemsida. Fick också reda på att det är hela 532 kvinnor i detta avlånga land som bär namnet Elfrida.

Det tycker jag är coolt. Snacka om att verkligen inte vara en i mängden.
Hur många har samma namn som dig? Tycker du sådan fakta är lika intressant som jag tycker, då ska du helt klart besöka hemsidan jag länkade till ovan. Diggar den!

Gud. Vad. Tråkigt. Allt. Är. I. Mitt. Liv. Just. Nu.

Det händer verkligen inte ett jävla piss utöver det vanliga. Ingen som plötsligt ringer för att säga "hej, du har fått jobb hos oss här på världens-största-tidning", eller "hej, du är en av de lyckliga som slumpmässigt lottats ut och vunnit hundra miljoner dollar inklusive en resa på två veckor till valfri, exotisk ort".

Nej, det roligaste som händer är att jag och Henrik tar en vända till Donken lite spontant sådär klockan 21.30 en tisdag. Så kul man kan ha, va!

Jag vill ha rutiner, ett jobb att gå till varje morgon. Ett jobb jag trivs med, där får plats att uppfylla alla mina drömmar, skriva och dricka en god kaffe latte. Jag vill ha bra betyg så jag kan söka till journalisthögskolan. Jag vill ha... men kan tyvärr inte få. Alla mina drömmar gällande journalisthögskolan eller en karriär inom skrivandet är totalkrossade. Det kommer inte hända, dags att lägga det hela åt sidan även fast jag själv kan tycka att det är ett yrke som skulle passa mig utmärkt.

Jag är väldigt social, lätt att ha och göra med, har en vass tunga och jag tvekar inte en sekund när det gäller att stå upp för saker och ting, att stå upp för mig själv eller för någon annan.

Är så frustrerad och trött på grund av detta nu att jag faktiskt börjar ge upp på allt. Bloggen är det enda ställe där jag kan uttrycka mina känslor, alla andra börjar förmodligen bli lite trötta på att höra mitt eviga gnatande om hur värdelöst allt är för dagens ungdomar. Men bloggen är och förblir min, här får jag skriva precis vad fan jag vill så länge det inte är stötande mot någon.

Så det så! Read it or leave it, as I use to say!

Nu ska jag se på True Blood, min lilla gnutta ljus i vardagen. ♥
Fan vad snygg han är, Bill. Han är nästan mer läcker än Edward i Twilight. Grrrrr!

Jo, givetvis är den lika bra som "alla säger". Och ja, enligt mig är den helt klart bättre än Män som hatar kvinnor. Henrik däremot föredrar första filmen, men jag rådiggade Flickan som lekte med elden.

Jag liksom älskar att Noomi Rapace får ta upp så pass mycket plats, hon känns så förbannat jävla äkta! Hade jag varit rebeltypen hade jag helt klart satsat på att copycata Lisbeth Salander, haha.

Varför jag gillade denna film bättre än den första har jag fortfarande inte riktigt listat ut (förutom att Salander är med mer i denna). Kanske det beror på att hela storyn känns mer intressant, mer uppseendeväckande och genomtänkt. Det finns liksom en röd tråd genom hela filmen. En röd tråd som börjar redan i Män som hatar kvinnor och sedan sträcker sig genom hela historien.

Och de som säger att svensk film inte är någonting att ha; ni har inte sett dessa två filmer. Ni har heller inte sett Arn. Helt ärligt har jag alltid älskat svensk film även fast en del kanske inte alltid har varit speciellt vattentäta, men nu börjar jag seriöst avguda svensk film. Filmatiseringen av Stieg Larssons böcker är storslagna och utgör tillsammans med filmatiseringen av Jan Guillous romaner om Arn, enligt mig, den svenska filmeliten. Om man nu kan kalla det hela som så.

Jag älskar detta!
Nu ser jag fram emot den tredje filmen (boken) Luftslottet som sprängdes. Ska börja läsa den nu med en gång!

Och just det, för er som inte visste eller har undrat; Noomi Rapace är gift med Ola Rapace. Jag undrade länge...

Love! ♥

Då var det "dagen efter" (dagen d) och jag mår inte super direkt. Just i denna stund når funderingen "hur fan kan man dra på sig en baksmälla när man inte ens blev full?" mig. Lite rund under fötterna var jag väl, men jag hamnade i tillståndet som kallas berusad, och inte en gnutta högre upp på skalan.

Hur som helst så vill jag tacka alla som var hos Kim för en otroligt jävla bra kväll! Hade hur kul som helst verkligen! Och tack Kim och Simone för att ni hyllade min nya frisyr till skyarna, haha.

Åh, det var en så jäkla bra kväll. Måste göras om snart.

Nu skall jag dricka upp min krusbärsdricka och förbereda mig inför bion ikväll. Jag och Henrik skall nämligen gå och se Flickan som lekte med elden, vilket jag verkligen ser fram emot!

Hörs kanske senare!
Puss till alla som var hos Kim igår, diggar er. ♥

Klockan är 16.20 och jag har inte ens börjat göra mig i ordning, fastän jag har vetskap om att mitt hår tar ungefär tre timmar att styla innan man blir nöjd och inte ser ut som en ur The Beatles. Alltså borde jag ha börjat för redan en halvtimme sedan. Mitt hår är så ostyrigt att det riktigt tär mig sönder och samman! Varför dömdes jag till detta håröde?

Ikväll ska jag dricka öl, findricka (Aquatini melon rush, Zandrah) och billigt vin, träffa världens goaste vänner och dansa tills dess att jag, i vanlig tur, däckar i närmsta säng. Tänker inte spara på krafterna ikväll, jag skall väl hemma vara utslagen och somna skithårt i min varma, goa säng, inte innan klockan 03.00.

Jo, så brukar det ju låta innan alkoholen tagit fart i kroppen. När den väl gjort sitt är jag alltid först i badrummet med huvudet långt ned i toalettstolen, hulkandes, med världens ångest och våta ögon på grund av faktumet "jag är inte den där tjejen som blir full och glad, jag är tjejen som blir packad". Jävla fjortisfasoner! Jag är alltid den enda som får upp allt i mitten av kvällen, hur skämmigt som helst. Skärpning!

Hepp, nu börjar ångesten infinna sig angående klädval inför partyt. Bästa att sätta igång!

Klackarna i taket! ♥

Jag har ännu inte börjat se på True Blood. Tiden har helt enkelt inte känts inne ännu; tills nu 02.00 natten till lördag. Jag är rastlös, saknar pojkvännen och känner mig allmänt ensam. Vad kan då bota bättre än en serie som sägs vara ruskigt bra?

Förutom sömn då, men det vore faktiskt lite för mycket att hoppas på. Jävla skitnätter, jag hatar att de är så långa samtidigt som jag älskar att de är så mörka och mystiska. Egentligen behöver jag min skönhetssömn badly right now inför morgondagens efterlängtade party med världens mysigaste och galnaste vänner.

I've really missed you guys! Speciellt mycket saknar jag Sär, Kimpa, Jocke och Danne. För övrigt fick jag världens skönaste komplimang förut:

"du är den där heta kryddan som behövs för att grytan ska bli god".

Charmigt eller vad? Danne med sin charm for life, helt klart. :p

Nu skall jag förflytta mig till sängen med laptopen och världens bästa hemsida i högsta hugg. Ensammys!

Godnatt eller något. ♥

Okej. Jag var just med om något i dess skummaste slag.

Scenario:
Jag och lillsis träffar på O (går samhällsvetenskapliga programmet), lillsis manlige vän...

Lillsis: Elfrida, det här vet du vem det är va!?
Jag: Jo, jag vet att det är O... *mummel*
O: Ja! Du skulle ju gå i vår klass men de sa att du inte pallade...
Jag: Eeeeeeeh... *tankemaskinen försöker finna någonting relevant* Men jag tog ju studenten nu!
O: Ja, men de sa att du inte pallade och att du skulle gå i vår klass.
Jag: Okeeej... *otroligt frustrerad och överrumplad* Du vet nog mer än vad jag vet...!

Så nu börjar jag ju fundera här; vad fan hände? Vilka sa att jag "inte pallade" och vem kom på idén att jag skulle gå om ett år? Okej, mina betyg blev till slut inte de bästa, men jag sa specifikt till syokonsulenten att jag absolut inte ville gå om ett år tillsammans med de nuvarande treorna. Det värsta är i alla fall att jag aldrig ens har hört någonting om att jag skall studera ett år till, men tydligen har de nuvarande kulturarna hört det.

Jag vet inte vad jag skall säga, vad jag skall tro, tycka eller tänka. Frustration är känslan som inger sig i denna stund. Vad fan pågår?

JAAAAA!!! Nils gick vidare i Idol 2009! Made my day!

Det här är helt klart den skönaste killen någonsin. Och i år sjöng han ju faktiskt mycket bättre, även fast många andra sjunger väldigt mycket bättre än honom. I love him anyways! Hela hans personlighet är ju guld värd! Crazzzzy!

Åh, jag blir så jäkla förbannad! Det verkar som om min dator/blogg.se helt och hållet har lagt ner det här med att ladda upp bilder. Det fungerar fortfarande inte att lägga in bilderna från Ebbas dop, däremot fungerar det att ladda upp små bilder (som den i föregående inlägg). Kan det vara så att bilderna helt enkelt är för stora för att laddas upp? Kan det verkligen vara så det står till?

Måste testa att ladda upp några större bilder senare, d.v.s. bilder tagna med min systemkamera, på morsans dator. Kanske, kanske (hoppas, hoppas) är det min dator som är helt el-muppo! Och det hoppas jag på därför att jag i så fall kan ladda upp bilderna från morsans dator redan idag... är det datorn det är fel på, ja, då är det kanske ett litet mer långsiktigt problem... :p

Någon som har erfarenhet av detta problem? Jag frågar speciellt er med blogg.se.
Berätta gärna!

Nu har lillasyster tipsat mig om en hemsida där man kan se hela säsong ett av True blood. Tycker det verkar vara en jäkla bra serie. Så i morgon, eller ikväll, sätter jag igång och ser igenom serien. Nice! Äntligen har jag hittat någonting att göra.

Snart kommer Henrik, då blir det mys med morötter och dip framför Idol. Sedan skall vi hyra film. MYS MYS MYS!

För övrigt kan mina fötter just nu liknas vid isblock. Det är höst. *suck*

♥

Henrik får just nu arbetsgarantibidrag (or whatever it is) genom Arbetsförmedlingen, summan ligger på 2700-2800 kronor i månaden. Man lämnar in en lapp var 14:e dag och får pengarna 14 dagar efter det att lappen är inlämnad. Henrik lämnade in sin lapp omkring den 12:e augusti, och har han fått några pengar? Nej.

Utbetalningarna har väl egentligen varit lite ojämna hela tiden, men hallå... två veckor över tiden? Så han ringde upp Försäkringskassan och frågade vad som egentligen hade hänt. Och vet ni vad de svarar? Jo, såhär lät det:

"Oj, vi har visst glömt att betala ut dina pengar. Vi skall skicka ett inbetalningskort med en gång!".

Eeeeh... vadå glömt?! GLÖMT?!
Vi unga kan inte få jobb idag, vi har absolut inga pengar att röra oss med, och Försäkringskassan använder till sitt försvar att det har glömt?! Glömt... Jo, tjena, det känns som ren och skär bullshit. Hur fan kan man glömma någonting sådant?

Jag blir skitförbannad! Räcker det inte med att unga idag redan har det förjävla jobbigt? Skall vi liksom ge upp på allt nu, eller vadå?

Det har nu gått två eller tre dagar sedan dess att Henrik ringde upp dem, och har han fått några pengar? Nej. Hur lång tid tar det för ett brev på posten att komma fram? En dag. Just det...

Fan vad irriterad jag blir! Tycker verkligen synd om dem som får stå ut med den där förnedringen.

ÅÅÅÅH!

Ett väldigt frustrerat och irriterat inlägg, yes.

Blir läget plötsligt kritiskt. Och nej, jag är inte på något vis drabbad av en sjukdom (åtminstone vad jag vet), jag är bara jäkla trött på allt det här med what we call life. Behöver släppa all den här degen nu och börja leva!

Jag vill:

1. Träffa fler människor än Henrik, hans familj och min familj. De är guld värda, men jag behöver helt klart fler människor i mitt liv för att det skall gå runt.

2. Jag vill börja simma! Jag har alltid älskat att simma, det är det allra bästa som finns i motionsväg. Kommer riktigt ihåg känslan som nådde mig var gång jag gick upp ur bassängen efter en timmes stenhårt simpass. Det finns liksom ingenting som beskriver hur jäkla avslappnad man är! Alla endorfiner och allt adrenalin har liksom nått sin topp och tagit ut varandra i total lycka.

3. Bota mina sömnproblem, orkar inte ligga uppe två timmar extra per natt för att somna. Fattar inte vad allt det här handlar om. Handlar det om en känsla av att vara jagad, undermedvetet stressad, pressad eller är det rastlöshet som inger sig på grund av denna snart outhärdliga rastlöshet?

4. Skaffa jobb! Det är kanske ett av mina största problem eftersom ett jobb inte är någonting man får bara sådär. Åtminstone får man, i de allra flesta fall, arbeta sig fram i mängden för att få ett. Sedan stör det mig något så enormt att varje platsannons på Arbetsförmedlingens hemsida innehåller "krav på tidigare erfarenhet", "vi ser gärna att du som söker har tidigare erfarenhet" and so on and on. Och hur skall man i dagens samhälle få "tidigare erfarenhet", när vi aldrig kommer få jobba? Sorgligt. Känner mig rätt utdömd och hopplös to be honest.

5. Flytta närmre Zandrah. Kort och gott; jag saknar min ängel, min bästa vän och soulmate för mycket för att det skall anses nyttigt. ♥

Okej, nu är det som så att jag och Sär planerar att festa loss rätt rejält till helgen. Är ni intresserade av att delta; tell me! Och just ja... den där lilla detaljen också; någon möjlig festvärd? Vi har absolut ingenstans att vara, åtminstone som det ser ut nu. Ska snacka runt lite, se om det finns någon frivillig, och typ inga av mina vänner läser väl egentligen min blogg (och lika bra är väl det, kanske).

Hoppas i alla fall på att få se många glada ansikten i helgen. Vi vet inte ens om det blir fredag eller lördag, men mig kvittar det, jag är så jävla glad för att det är fest! Har riktigt saknat det. Sist jag fick någonting i mig var ju studenten, och hur bra gick det egentligen?

Ett tips till er blivande studenten:
sup er inte döpackade på flaket.
Packad på flaket = fyllesjuk på kvällen = inget krogen.

Sög.

Festa med mig i helgen, whoever you are!

Happ, jag som tänkt ladda upp bilder från Ebbas dop men med min vanliga tur stöter jag givetvis på ett litet problem, en liten detalj sådär; blogg.se har fuckat upp och inga bilder går att infoga. Skall försöka vidare här, kanske det kan ge resultat så småningom. Under tiden får jag väl underhålla mig själv genom att läsa diverse bloggar och checka aftonblaskornas hemsidor.

Hoppas ni har haft en fin dag.

---

♥ puss

Nu är Henrik hemma från lajvet i Västerås. Ja, ni vet, "lajv"... där man springer runt i skogen med lösnäsa och hemsydda linnebyxor, som spricker upp till pungen, med latexsvärd och frigolitsköld helt spritt språngande galen. Han är fortfarande helt fast i lajvet, ser på bilder och (förmodar jag) drömmer sig tillbaks.

Fast det är ändå inte helt oförståeligt att han älskar att lajva. Jag vill också fly från verkligheten ibland, jag har bara inte funnit mitt sätt ännu. Kanske det är genom bloggen, kanske det är genom WOW. Eller när jag sover.

Förlåt... de gånger jag får sova.

För övrigt känns det konstigt att skriva på svenska, har snackat engelska hela dagen. This doesn't feel to good!

Night night ♥

Nooo way! Jag sov till nu! KLOCKAN ÄR 14.00!
Har inte sovit såhär länge sedan... jag kan fan inte minnas när. Somnade väl runt halv fyra sådär i natt/i morse, så jag har alltså sovit i över tio timmar.

Känner mig inte alls pigg. Skulle snarare kunna sova ett par timmar till. Det här måste få ett slut någon jävla gång. Pallar fan inte att vara såhär trött om dagarna och inte kunna somna om nätterna.

Någon som har ett tips på hur man somnar lättare kanske? Vore guld värt!

Nätterna har kommit att bli min ärkefiende. Sömn är inte riktigt min grej, som det verkar och som det verkat ett tag nu. Blir helt galen på det här. Min sömnlöshet leder tankarna till ett avsnitt av House där en tjej hade problem med att sova. Till slut blev hon spritt språngande galen och tog en överdos av sömntabletter. Inte för att jag skulle göra någonting sådant drastiskt, men just nu känner jag mig precis så galen. Det gör mig så förbannad att dagarna är så korta och att nätterna är så djävulskt långa. Kan inte förstå varför denna känsla nått mig.

Det enda jag vill är att sova! Nu, på momangen!
Helvetesnätter.

Dopet var helt underbart fint. Ebba är ju så söt! Klappade händer och blev helt facsinerad av dopljuset, hon ville liksom ta på lågan. När Ebba klappade händer, ja, då applåderade vi med. Det kändes för en gångs skull bra att vistas i kyrkomiljö. Började faktiskt rinna tårar vid ett tillfälle; när min bror Stefan drog upp en akustisk gitarr och sjöng/spelade till Sara Löfgren - För Alltid. När jag satt där och lyssnade samtidigt som jag såg på Ebba var jag tvungen att se ner i golvet en stund för att inte börja fontängrina.

Fan vad min familj är fin. Vi har våra tvister, men i slutet älskar vi alltid varandra. Jag blir bara så jäkla glad när jag tänker på oss. Bröder, systrar, föräldrar, Cia, min brorsdotter Ebba, Ellinore... listan kan göras lång.

Ni är så jäkla fina allihop! ♥
Ta hand om er familj, pojkvän/flickvän, respektive, nära och kära. De är det mest värdefulla ni har och någonsin kommer ha.

Ebba hade knappast kunnat få en finare dag till sin ära. ♥

Happ, då var man i full gång här hemma. Än så länge har jag bara hunnit med att duscha. Detta betyder att jag hur som helst har den jobbigaste biten kvar; att faktiskt se respektabel ut. Det är inte det lättaste, skall jag få be att erkänna. Helst skulle jag vilja gå iklädd mina blå haremsbrallor och någon skön luvtröja. Istället skall klänning och jobbiga strumbyxor på, och klackisar. Vilka kontraster.

För övrigt sov jag verkligen som skit inatt, till dess att klockan var omkring fyra (kan jag tänka mig) och då däckade jag rätt hårt. När klockan ringde vid nio i morse kände jag mig mäkta utvilad. Rätt underligt det där. Om mina sömnproblem fortsätter måste jag ringa läkare, det här kan ju inte vara normalt.

Kan det må hända bero på något undermedvetet stressmoment? Kanske det beror på pressen jag har över mig just nu, och som jag förmodligen delar med många andra svenskar i dessa tider; inget jobb, dålig dygnsrytm, stress över att inte ha några pengar, rastlösa dagar som bara försvinner ut i tomma intet.

Jag vet att jag vill ha ett jobb pronto. Skaffa lägenhet, ta hand om mig och mitt eget. Dela allt med Henrik. Vill inte sitta fast hemma hos mamma och pappa. För det är precis så jag känner; jag sitter fast!

Livet känns just nu som ett enda stort sunkhål, and I wanna get out of it.

Fotade syrran här om dagen. Bilderna blev väl enligt mig helt ok, detta är endast ett litet urval av alla foton. Grejen är att vi hade absolut ingenstans att vara, så vi hamnade helt random vid något däck/en kundvagn/massa pallar vid vårt rucke här på tomten. Inte det bästa stället att fota på, men what so ever...

Ni kanske inte direkt blir impade av bilderna, men detta är första gången jag försöker mig på att fotografera människor. I alla fall på det här viset. Annars har det alltid varit under andra omständigheter, typ fester eller andra sammankomster.

Nåväl, jag lär mig väl ju mer jag fotar, antar jag. Övning ger färdighet, förmodligen så sant som det är sagt.

Nu MÅSTE jag sova, men det går inte. Fattar inte varför...

Godnatt! ♥

I morgon är det dop för lilla Ebba. Stolt faster kanske grinar, även fast jag inte är vidare värst mycket för sådant kyrkligt. Men tanken bakom det hela är väldigt vacker. Och Ebba är vacker så det står härliga till, hon är så fin och perfekt att man ibland bara vill grina av lycka. Andreas och Cia är så fina tillsammans att man bara tänker: "åh, så fina de är, en sådan familj vill jag också ha".

Alla är så fina. Och vår doppresent är himla fin den med.

Jag, nej, jag är inte så fin, men min klänning är perfekt.

Hörs mer i morgon, lovar att fota så mycket jag bara kan under dopet/efter doper/före dopet, och hej och hå.

Nu ska jag se The Holiday och försöka sova därefter, godnatt! ♥

Jag njuter av att läsa Spiderchicks blogg. Jag skrattar här, i min ensamhet, instängd på mitt rum. Hon är så jäklarns cool! Det är en sådan tjej man verkligen skulle kunna vara polare med. Skarp och... döcool!

Nu önskar jag henne lycka till, då hon just blivit mamma. Hur mysigt som helst! Läs hennes blogg och få dig ett gött skratt vetja.

♥

Okej, här får ni en bild på frillan i alla fall. Har försökt fixa och trixa lite med den nu, åstadkom väl egentligen inget mirakel, but it will due for now. Någon som har tips på vad man kan göra med lite kortare, väldigt uppklippta frisyrer? Bring it on!

Kan nog tyvärr inte visa er frillan, det känns som om det blev lite för mycket uppklippt och lite för kort för att jag skall våga det. Men det är förbannat fräscht nu efter klippningen i alla fall, allt slitet är kaputt. La även i en rödbrun färg. Mycket lyckad färgning enligt mig, äntligen vågade jag!

Sitter just nu och letar efter hårförlängning på internet, men hittar ingen riktigt bra sida och speciellt inga hårtränsar i min färg. Så jäkla typiskt. Måste snacka med mamma och pappa pronto i morgon, saknar verkligen mitt långa hår och kom på mig själv med att tycka att jag ser lite för pojkaktig ut nu. Min frisör gör alltid ett skitbra jobb, hon är himla duktig, men denna gång tog jag nog i för mycket när jag valde frisyr.

Nåväl, vi får väl se vad man kan göra. Just nu skulle jag kunna grina eftersom jag saknar mitt långa hår något så djävulskt. Så typiskt mig att välja en ännu kortare frisyr... Någon som vet någon bra sida för hårträns?

♥

Här har jag valt ut fyra bilder från lördagen då Love and Duct Tape drog loss rejält under Sommarens sista suck i Eskilstuna. Det bjöds till och med på en ny låt, vilken var absolut underbar. Precis som allt annat de gjort.

Mina bilder däremot blev inte direkt tiptop, behöver fortfarande lära mig fotografera konsert/belysning. Det är bannemig inte lätt skall jag få lov att säga! Dessutom är min kamera kanske inte direkt anpassad efter sådana bilder, egentligen, trots att det är en systemare.

Nu såg jag att jag glömt sätta dit min "logga" på sista bilden, saksamma. De är så värdelösa att ingen ens skulle få för sig att vilja säga "ah det är jag som tagit de här bilderna". Sudd sudd, oskärpa. Yes. Charmigt... eller inte.

Nu är det natti natti för min del, hopp i bingen. Upp i morgon. Klippning vid 11.00. Möte 11.45. Godnatt! ♥

Jag ringde och sökte jobbet på pizzerian förut, det lät ungefär såhär:

Arbetsgivare: Hej...
Jag: Ja, hej, det här är Elfrida Östlund och jag ringer angående annonsen ni lagt ut på Arbetsförmedlingens platsbank!
Arbetsgivare: ... *suck* ja... du... vi har redan en medhjälpare, han kommer förmodligen bli anställd. Tack för att du ringde.
Jag: Okej, men tack ändå, hej!

Jag hann inte säga det sista, han hade redan lagt på. Klick i örat bara. Anser inte detta vara trevligt bemötande någonstans och jag kände mig helt chockad efter samtalet. Var tvungen att sätta mig ned och samla mig en stund för att inte bli totalgalen. Jag är alltid så förbannat trevlig när jag söker jobb/snackar med de på arbetsförmedlingen/i butiker/you name it, vad fan får man för det då?

Blir så jävla förbannad! Okej, han kanske var stressad, många kanske hade ringt för att söka jobbet, men vad spelar det egentligen för roll? Har man valt att vara kontaktperson får man väl helt enkelt ta det? Ingen förtjänar ett sådant otroligt otrevligt bemötande, jag blev verkligen arg.

Så hädanefter tänker jag aldrig mer köpa pizza där. Kan verka barnsligt, men när det finns så jävla många andra pizzerior här där de faktiskt är trevliga, ser jag ingen som helst anledning att stödja just denna pizzeria. Det är bara att hoppas på att han hade en dålig dag, att inte fler blivit lacka och vägrar gå dit.

Så kan det gå, surt sa räven. Förresten ger jag upp med jobbsökandet nu, jag kan för fan inte ens bli diskare...

I morgon skall jag söka jobb. Börjar bli sjukt less på att sitta hemma dag ut och dag in, trött på att inte ha några som helst rutiner. Min morgoncigg är väl egentligen den enda, men hur nyttig och värd känns den då? Inte vidare värst va! Det känns ruttet att ha en usel rutin, en enda liten skitrutin som är helt jävla värdelös

Kan man ens kalla morgonciggsritualen för en rutin?

Det otroliga är att jag faktiskt har hittat ett jobb här i stan som jag faktiskt har meriter nog att söka; diskare på en pizzeria! Jajamänsan, skall man vara mäkta stolt eller mäkta stolt? Eller borde jag vara nedstämd? Jag blir faktiskt lite rädd när jag läser platsanonnserna på Arbetsförmedlingens hemsida. Man behöver b-körkort (minst!) för att ens kunna känna tanken susa förbi där i knoppen: "kanske jag kan få ett jobb". Detta betyder att jag, förmodligen, inte kommer få jobb på flera, flera år.

För hur går saker och ting ihop egentligen? Jag undrar bara vem som skall betala mitt körtkort? Inget jobb = inget körkort. Att dessa förbannade körkort är så djävulskt dyra gör ju heller inte saken bättre.

Hur fan skall man som ungdom egentligen gå till väga? Jag vill inte kräva av mina föräldrar att de skall betala en intensivkurs + körkort till mig, det skulle inte kännas rätt. Pappa har sagt flera gånger att de skall betala, men de har ju en dotter till som snart blir myndig och förmodligen även hon då vill ha pengar till lappen. Det blir dyrt då, jävligt dyrt, och jag vill inte att mina föräldrar skall behöva lida för att vårt samhälle ser ut som det gör idag.

Yrkesutbildning hit, yrkesutbildning dit.
Snart instiftar de väl "städarhögskola" på tre år som man måste genomlida för att bli städare/städerska. Obeeey that day. We will all be doomed, my young jedis.

Visste ni förresten att en anställd på Arbetsförmedlingen fixar i snitt ett jobb per år åt oss arbetslösa? Detta betyder att en anställd på AF lyckas, på 365 dagar, fixa ETT jobb åt EN person. Oh yeah, you've got something going on. Spelar de spel hela högen på arbetstid eller vad fan är det frågan om?

Jag bara undrar.

Jag och Henke hyrde en film ikväll, Role models. Det är guld värt att ha en ICA-butik här som hyr ut filmer för tio spänn!

Role models var hur som helst en riktigt skön film. En rolig feelgood film, skulle man väl kunna säga. Riktigt sköna skådespelare i riktigt sköna roller.

Trailern kan ni se ovan. Efter själva trailern följer lite eftersnack, som ni absolut inte behöver kolla på.

Rekommenderas varmt om man vill njuta av en kul komedi. Min personliga favorit är lillungen, så jäkla cool och söt, och som han snackar sen. Nej, det måste ses, haha!

Love love. ♥

Känslan "nu är det söndag igen" har egentligen inte berört mig sedan dess att jag tog studenten. Men idag känns det verkligen, att det är just söndag. Det känns grått och trist, livlöst på något vis. Som om dagen aldrig kommer ta slut. Kanske det känns lite extra idag eftersom jag känner mig lite hängig, fastän jag faktiskt känner mig bättre idag än vad jag gjorde igår, och vad jag har gjort resterande dagar före dess.

Det är jobbigt när söndagar känns. Det skall liksom inte vara så nu. Fast ja, visst är det på samma gång skönt att ha koll på veckodagarna även när man är helt utan jobb och studier.

Jag behöver göra någonting. Tur att det är dop för Ebba på lördag. Att få träffa lillsnurpan, Cia och Andreas gör mig alltid glad. De är så goa alla tre! Sedan får jag ju även träffa mina andra släktingar, och Cias familj. Skall bli fruktansvärt mysigt!

Nu skall jag fortsätta vara lite nerdy och logga in på WOW. ♥

Detta är faktiskt, tro det eller ej, en av mina favoritbilder sedan veckorna på Gotland hos Zandrah. Jag fick många vackra bilder på havet, men denna tar ändå mitt pris. Älskar verkligen hur solnedgången lyser på hästens rygg (kommer inte ihåg vad hon heter). Det gör hela bilden enligt mig. Tänkte lägga upp fler bilde från Gotland, kanske väljer ut några favoriter. En del finns redan upplagda här på bloggen, så se tillbaks i arkivet om ni vill se fler. Synd att det är så kass upplösning bara. Japp, det är min kameras fel. Känner verkligen för att uppgradera den till en 450D eller en 50D. Men men, allt för dyrt.

Nu skall jag sätta mig och kolla på lite lägenheter. Vill verkligen bli sambo nu alltså, börjar ledsna på att bo halva tiden hos Henrik och halva hemma. Vi behöver eget, så fort som möjligt. Jag har en jäkla massa krångel att se fram emot... *suck* If you know what I mean?

Ännu en testbild.
Okej, läget är som så att jag faktiskt inte har en aning om vilken storlek jag kan ha på bilderna. Det visar sig väl inom sin tid kan jag tänka mig. Hur som haver så tänker jag behålla bloggen som den är. Finns ju en hel del kvar att fixa, en del grunder som skall ändras, ny bakgrund o.s.v. Men så länge får det här duga. Och med det basta!

Nu skall jag börja göra mig i ordning. Känns som om jag stinker rätt rejält för tillfället... har faktiskt inte orkat duscha sedan i förrgår eftersom jag mår så jävla pissigt. Men nu skall jag slänga mig in under strålarna och lukta rosor när jag kommer ut.

Hörs senare, maybe! ♥

Det här är en testing testing bild för att se hur stora de kan vara. Det är just det jag vill komma åt, de stora bilderna med bra upplösning. Dessvärre vill jag inte att bloggen skall se för jävlig ut. Sitter just nu på mammas stationära med relativt stor skärm. Så nu undrar jag, hur ser bloggen egentligen ut för er med laptop? Ser den liksom "normal" ut eller måste man scrolla åt sidan för att se hela bloggen?

Jag vill ha svar så fort som möjligt då jag förmodligen inte kommer starta min laptop förrän sent i morgon!

NU är det dags för bingen, godnatt!

Ja, som ni kanske lägger märke till ser min blogg rätt tråkig och fantasilös ut för tillfället. Detta beror på att jag vill göra om den, testa både det ena och det andra. Dock blir den inte färdig ikväll då jag är alldeles för trött för att ens försöka. Sjuk och jävlig och hejfadderuttanhej. Men i morgon skall jag i alla fall försöka ta tag i saken. Har en del idéer, kanske.

Nåväl, den förblir tråkig, i alla fall till i morgon eller övermorgon.

Nu är det dags att hoppa i bingen, godnatt! ♥

Är det bara jag som tycker det är lite småkul att Kenza är med på en reklambanner i Kissies blogg? Haha, så cool! Snacka om att liksom ditcha sig själv.

För övrigt är jag fortfarande förkyld och läget känns, enligt mig, kritiskt. Har lust att slita av mig allt hår, så jävla förbannad är jag. Förstår inte varför jag blir arg över sjukdom och elände först nu, när jag varit sjuk varje månad i hela mitt liv. Det här livet hatar jag, i alla fall den del av mig som envisas om att inte hålla sig frisk. Blir det värre måste jag helt klart uppsöka läkare. Tänk om jag fått den där förbannade influensan, orkar liksom inte ha det i tanken...

Trött, snorig och grinig, en perfekt beskrivning för kvällen. Mår till och med illa av att dricka pepsi och käka godis. Känner inte sug efter någonting, förutom min pojkvän. Men har han tid eller? Nej. Han har ju ett liv utanför mig, såklart. Haha. Jag är så jävla sorglig.

Nåja, nu skall jag ta nya tag och sova en stund, tror jag. Eller i alla fall lägga mig i soffan och chilla järnet, för nu orkar jag inte tänka mer.

Puss!

Jag har alltid gillat Stina, och nu gillar jag henne ännu mer. Snacka om att hon verkar sådär mysigt säker på sig själv. Hon verkar vara en riktigt jävla bra tjej helt enkelt! Go, go Stina, och snart Lill-Stina. Mysigt!

Jag blir så jävla leds... nu har jag gått och blivit, ooooh here it comes, s j u k! Igen! Det finns inga ord som beskriver min ilska just nu, är helt enkelt utled på detta. Skulle inte förvåna mig om det är den där förbannade svininfluensan (förlåt... jag menar influensan) som lagt sig över mina axlar. Jag menar, med min vanliga tur är väl i princip allt dåligt möjligt.

Nästa vecka är det dop för lilla Ebba och jag har köpt en jättefin klänning att ha på mig. Om jag fortfarande är sjuk då, då skall jag stoppa huvudet i en hink med is och stanna där tills dess att jag förmultnar.

JAG ÄR JÄTTEARG!

Ni vet Twilight. Ni som sett filmen, eller läst böckerna, vet ju att Edward är vampyr. Han tycker Bellas mänskliga lukt ät skitjobbig, han blir helt enkelt döhungrig och vill liksom suga ur henne allt blod. Och då har jag en liten fundering serrni, som jag satt och finulade på förut; måste det inte vara grymt jävla mycket jättejobbigare när Bella har mens?

Jag bara undrar.

Denna bild är inte att förglömma. Kenzo är så jävla sööööt! Världens mest hyperaktiva hund. Största intresse: pinnar och växelspakar. Japp! Så jäkla fin är han. Det är nästan så att man saknar någon att gå ut och röka med, Kenzo skulle alltid vara med. Aw!

Ja, egentligen borde man ju inte, om man hade ett normalt, rutinmässigt liv, oroas för att vara uttråkad klockan halv tre på natten. Men nu är det så att jag är uttråkad, och det rätt rejält. Därför roar jag mig med att göra riktigt skumma bilder i Photoshop. Jag vet inte om det är speciellt roligt, egentligen, men det är i alla fall någonting. Spejar runt en del på Fejjan, men hittar som vanligt ingenting av intresse. Inga gamla kompisar som ska skaffa barn och villa, ingen som erbjuder mig någon typ av anställning, inga fina kärlekskommentarer eller liknande. Ja, ni fattar grejen; Fejjan är överskattat!

I could need some action!