Det känns så jäkla overkligt att jag faktiskt lämnar boet i morgon. Dagen har mestadels bestått av en jäkla massa packande, både här hemma och hos Henrik. Fick rycka in då han inte alls visste var han skulle börja (typiskt karlar).

Ikväll var det meningen att det skulle festas. Har ännu inte riktigt bestämt mig hur jag skall göra, är både pepp och opepp. Opepp på så vis att jag måste gå upp så jäkla tidigt i morgon. Pepp på så vis att jag har ett jäkla sug efter att umgås med mina vänner!

Vi får se hur jag gör.

För övrigt är jag jäkligt stolt över mina killar som ikväll tog hem priset för "Årets rock" på Grammisgalan. Kan knappt vänta till den 10 mars nu, blir ännu mer peppad! kent ♥