Ni som har följt mig och min blogg från start, från den dag då jag som 14-åring för första gången satte mig ned och började författa vardagstjafs på internet, vet att jag alltid har haft ett väldigt stort intresse för just skrivandet. Ord har för mig alltid betytt mer än bara ord; ord och meningar är en konstform. En mäktig konstform som berör så många dagligen. Det finns ingenting mäktigare, enligt mig, än det skrivna ordet.

Ända sedan dess att jag lärt mig bemästra skrivandet har jag velat bli journalist eller författare. En dröm som fram till nu kanske egentligen har känts lite osäker, lite löjlig, lite tafatt och omöjlig. Idag tog jag tag i saken då det började klia i fingrarna efter studier då det nästan gjorde, allvarligt, ont i mig!

Så jag gick in på Google och sökte på diverse utbildningar. Efter att ha kollat in i princip allt hittade jag en utbildning som verkar som klippt och skuren för mig; Textlabbet på Bona folkhögskola i Motala, som ligger ungefär fem mil från Linköping vilket betyder att jag fortfarande kommer kunna bo här. Dessutom är den distansbaserad vilket gör saken ten times easier, träff två gånger per termin i Motala.

Beskrivning av utbildning (taget från skolans hemsida):

Textlabbet är en distansutbildning för dig som vill arbeta med ett skönlitterärt skrivprojekt en eller två terminer. Du får egen skrivtid och handledning via internet. Du deltar i nätsamtal och författarmöten.

Deltagarna delas in i responsgrupper om fyra till fem personer. Varje grupp har en handledare vilket innebär att denne har tid att ge individuell respons till var och en i gruppen. Därtill kommer responsen från övriga deltagare i gruppen.

Du bör ha viss erfarenhet av att ge textkritik.

Varje termin inkluderar två fysiska träffar under två dagar i Motala.

Problemet är ju bara att jag precis har raderat alla mina dokument från gymnasietiden, där jag gick en kurs vid namn "litterär gestaltning". Detta var en kurs där vi fick i uppgift att skriva en novellsamling/bok, fick VG i betyg. Hade jag haft kvar dessa dokument hade jag kunnat söka redan idag, men nu har jag ju inte det. Detta betyder att jag måste sätta mig ned och skriva helt nytt material, eftersom man måste skicka med egen text för att de skall kunna göra en bedömning på minst tio sidor.

Fasen! Detta är verkligen en utbildning jag vill gå. Detta är ju utbildningen jag har drömt om ända sedan dess att jag var en liten flicka på tretton bast. Shoot or not? Hjälp!?

Nej, dags att sätta sig och börja skriva på en novell kanske. Det är ju trots allt jäkligt kul! Motiverad, jotack! Nu kör vi.