Henrik har en arbetsintervju inbokad i morgon, undrar vem som är mest nervös? Jag skulle kunna sätta min högra hand på att jag är mest nervös. Om han fick ett jobb skulle det betyda väldigt mycket, inte bara för honom, utan även för mig. Då behöver vi kanske inte alls oroa oss för pengabrist eller liknande.

Fick min lönespecifikation idag och det var inget roligt alls eftersom jag hade så många sjukdagar i december. Man skulle kunna säga att "det är mitt eget fel", men jag mådde faktiskt dåligt. Detta är inte skolan, när man jobbar kan man inte stanna hemma för ingenting som man, på sätt och vis, kunde i skolan. Sista tiden under gymnasiet var jag jävligt slarvig/hade många nedgångar och sumpade mina betyg rejält. Det gör jag inte om igen, jag sumpar inte en anställning för ingenting. Never ever.

I morgon är det jobb som gäller. Är peppad som fan! Skall sälja utav bara fan!

För övrigt vill jag skicka all min kärlek till mina föräldrar som hjälper mig betala en del av hyran och kommer förbi med mat lite då och då till dess att jag har kommit på fötter och blivit tillräckligt stabil för att klara mig helt själv. Så jäkla underbara är de, och bara för att de är så jäkla underbara grinade jag ännu mer och ännu mer och ännu mer i telefon förut. Snacka om att rädda mig, ställa upp för mig, vara världens bästa föräldrar. Tacksamheten jag känner är obeskrivlig. Jag älskar er. ♥