Jag trodde ju aldrig jag skulle få ett jobb, så såhär känner jag mig just nu. Känslor: förvånad och glad. I nattlinne.

Dagen i Linköping var ren lycka: jag är inte arbetslös längre. I morgon börjar utbildningen och jag tar mitt största kliv in i vuxenlivet. I januari hamnar vi förmodligen (eller tidigare) i Linköping tillsammans med goa grabbar i en stoor lägenhet. Livet är nice just nu när det leker.

Lite kul att min arbetsgivare sa, precis innan vi avslutade vårt möte: "ja, då tror jag att jag kommer med goda nyheter till dig ikväll". Det kändes bra. Väldigt bra. Desto bättre kändes det när han ringde och berättade att jag var en av de fyra som fått jobbet.

Jag vet att jag har fått en anställning, men jag har nog inte riktigt fattat det ännu.

För övrigt var hemresan skit. En kille/tjej hade hoppat framför tåget i Strångsjö, ca. en mil utanför Katrineholm, så vårt tåg blev inställt. Det var dökallt ute och vi ville bara hem, hem, hem! Till slut, efter ca. tjugo minuters ren förvirring, fick vi veta att vi skulle åka med tåget till Norrköping och sedan ta tåget mot Västerås som även stannade i Katrineholm. Grejen var bara att tåget till Norrköping skulle ha körts av föraren som råkade ut för hopparen, så vi var tvungna att vänta på en annan förare som skulle komma med tåget från Stockholm. 50 minuter satt vi där, på ett stillastående tåg.

Inte nice.

I morgon far vi igen, karln min och jag. Blir kvar i Linköping till på torsdag men tar med mig datorn såklart. Hörs mer i morgon!

JAG ÄR SÅ GLAD! ♥