Du, jag, vi, tillsammans.

Det var en sak som gällde. Inte nu längre. Det gör ont i hela mig av saknad. Det finns en enda människa som kan få mig att känna såhär. Du är alldeles för långt bort och jag går snart i bitar. Nedbrytningen började redan i somras när jag lämnade dig där på den vackra lilla ön och jag bär än idag med mig känslan av vårt hejdå. Jag vill krama dig, jag vill spela Wii med dig eller se en dålig film, jag vill grina tillsammans med dig till Motorhomes musikvideor, du vet den där när de skickar upp den oskyldiga hunden i rymden.

Jag vill vandra kring i Visby centrum och bara vintermysa med dig, så som det skall vara. Så som det är menat att vara; du och jag. Vill besöka er och det nya huset, ramla över din otroligt höga tröskel in till ditt rum och se vita skepnader om nätterna. Men bara med dig!

Jag hoppas att allting ordnar sig, för den här smärtan trodde jag aldrig att saknad kunde orsaka. Du är mitt allt, och vi ska få nyår tillsammans. Så bara är det. ♥

MEN AWWWWWWWWWWWWWWWW! jag blir alltid så gråtfärdig när du skriver sådär!!! :( Jag saknar dig som faaan också! När jag och Eric skulle sova häromdagen så låg jag och berättade hur mycket jag saknar dig och vad kul det ska bli när/om du kommer hit!!! PUSS PUSS PUSS älskar dig mest i hela universum! <3

:(

Så fint ♥

Zandrah: Vi kommer få nyår tillsammans, det finns någon typ av skydsängel som liksom håller koll på mig och rättar allt som är och går fel. Sedan har jag ju världens bästa pojkvän som förstår hur mycket du betyder för mig och hur ont det gjorde i mig när du försvann så långt bort från mig. Ibland önskar jag att den där otroligt vackra ön kunde gå under bara för att du skulle komma in till fastlandet igen. Jag saknar dig så himla himla himla mycket. Du är mitt allt, min lilla ängel. ÄLSKAR DIG MEST MEST MEST! <3



Zarah: Varje litet ord är så ärligt. Det gör så ont. :( <3

Men guuuuuuuuuuud så sorgligt, mitt i allt det fina. snyft